TP-Sport 
 Rosenmalmsv 20
 13462 Ingarö

070-600 11 21

  monicaspappa@gmail.com

Tomas Peterson

 Bankgiro: 213-7560



Notiser



Skärmflyg

Vad är skärmflygning?
Skärmflygning är en sport som passar de flesta. Den ser mer våghalsig ut än vad den är. Med normal fysik och ett gott omdöme är det en både rolig och säker sport.

Hur det började
Sporten kom igång i mitten av sjuttiotalet. De allra första pionjärerna var fallskärmshoppare som prövade att starta med styrbara fallskärmar från en bergssluttning i franska skidorten Chamonix, istället för att hoppa från ett flygplan. Snart började det utvecklas speciella flygskärmar som enbart var avsedda för att startas från marken, inte genom hopp från flygplan eller utför stupkanter. De rena flygskärmarna gjordes med större vingspann och i tunnare, helt tät duk. Sedan dess har fallskärmar och flygskärmar gått helt skilda vägar i design och prestanda. Fallskärmarna har utvecklats mot att bli allt mindre i storlek, de prioriterar packvolym och fart. Flygskärmarna däremot görs med allt större vingspann och allt mer avancerad och effektiv vingprofil. Idag fungerar det inte att hoppa från ett flygplan med en modern flygskärm - skärmen skulle slitas sönder. Speciella motorskärmar har utvecklats i takt med att motordriven skärmflygning, paramotor, har blivit ett alternativ för intresserarade naturälskande skärmflygare.

Skärmflygning idag
Skärmar av idag har ofta vingspann på 10-13 meter, vingyta på 25-30 kvadratmeter (beroende bl a på pilotens vikt). Avancerade flygskärmar för tävling har ett glidtal på uppemot 1:11, de glider med andra ord 11 meter framåt för varje meter de sjunker. Skärmar för "vanlig" flygning, som de flesta flyger, har normalt ett glidtal på c:a 7,5-8,5. Skärmar kan flyga i mellan 20 och 50 km/h. Vårt vanligaste problem är för stark vind. Skärmar är mycket manöverbara och kan svänga mycket snävt och med stor precision. Många skärmar passar även för flygning med paramotor. Flygskärmarnas prestanda är idag sådana att det går att flyga längre distanser och stanna i luften i åtskilliga timmar. Världsrekorden i distansflygning är drygt 45 mil (USA) och rekordet för tid i luften är över elva timmar. Den största höjdvinst som gjorts är ca 4 500 m (Sydafrika). De svenska rekorden är bland andra:
• Fri distans: 18 mil
• Höjdvinst: 2 400 m.

Alperna är centrum för skärmflygningen i världen och det lär ska finnas bortemot 100 000 skärmflygpiloter i alpländerna. I Sverige finns det c:a 2000 licensierade skärmflyg- och paramotorpiloter organiserade i ett trettiotal klubbar. Skärmflygning är en åretruntsport, men är mycket beroende av vädret. Vid stark vind (över 7 m/s) eller regn är det olämpligt eller direkt farligt att flyga.

Hur det går till
Det finns två olika metoder att starta:
• Start från bergssluttningar (skidbackar är ofta idealiska).
• Start genom bogsering på platta fält.
Sverige är ett mycket platt land och bogsering blir därför en allt vanligare metod att komma upp i luften. Bogsering lämpar sig dessutom bra för utbildning och är mindre känsligt för vindriktningen (det går att bogsera i olika riktningar, startplatser på berg däremot är svåra att flytta på). Det är viktigt att komma ihåg att vid start drar piloten alltid upp skärmen i luften först, sen startar han eller hon genom att ta fart. Det går alltså inte att starta genom att hoppa ut från ett stup och låta skärmen vecklas ut i fallet. I lätt eller ingen vind springer man igång skärmen med en rusning framåt. I idealisk vind behövs bara några få korta steg, om ens det. Det händer att man lättar från marken direkt skärmen kommit upp.

Flygskärmar är enkla att styra, själva konstruktionen är mycket stabil, skärmen strävar genom sin form och konstruktion alltid efter att flyga rakt fram med piloten mitt under. Att landa är enkelt och odramatiskt. En väl genomförd landning är mjukare än att kliva ner från en stol. Vid landning styr man in mot landningen, mot vinden, och strax över marken bromsas skärmen kraftigt så den "stegrar sig" (stallar). Skärmen stannar då upp och det är bara att sätta ned fötterna på marken.

Upplevelsen växer med tiden
För den som just börjat flyga är det en enorm känsla bara att starta från ett berg som Åreskutan, styra ut över Årebyn och landa efter tio minuter i luften. Känslan av att röra sig fritt och den hisnande höjden är upplevelse nog. Men det går också att flyga både länge och långt. Vill man uppåt gäller det att hitta luft som stiger fortare än vad skärmen sjunker. Det finns grovt sett två källor till stigande luft: hangvind och termik.

Hangvind innebär att luften på grund av vinden tvingas uppför en sluttning, den här uppåtriktade vinden kan piloter utnytja för att bibehålla sin höjd i timme efter timme. Det här är det lättaste sättet att förlänga sina flyg. Bra hangställen finns t ex längs Sveriges väst- och sydkust. Sanddynerna längs Danmarks kust är också idealiska. Men det finns även några ställen nära Stockholm, framförallt när isen ligger, se reportaget om Röllingen.

Termik innebär att marken värms av solen och i sin tur värmer luften nära marken. Då och då "släpper" uppvärmd luft från marken och stiger till väders likt gigantiska och något diffusa varmluftsballonger. Att flyga termik innebär att hitta såna här "blåsor" och lifta med dem uppåt. Det är sådana här blåsor som vackra sommardagar bildar stora bulliga stackmoln. Stackmoln, eller Cumulusmoln som det egentligen heter, är (ett antal) termikblåsor som stigit så högt att de nått de kyligare lagren av atmosfären, där uppe kondenserar vattnet i luften och bildar synliga moln. Med hjälp av termik kan en skicklig pilot vinna höjd, flyga iväg, hitta en ny termik, vinna ny höjd och på så sätt förflytta sig långa sträckor. Det här är det sätt segelflygplan flyger land och rike runt. De sista åren har också vi skärmflygare börjat flyga distans på allvar i Sverige.

En sport för alla
Skärmflygning är en sport för alla, i Sverige finns licensierade piloter i alla åldrar, från 16 år (minimiålder) upp till över sjuttio. Det är givetvis ingen nackdel att vara fysiskt vältränad, men väljer man sina tillfällen kan man flyga även om benen inte springer så fort. Ska du tävla i skärmflygning behöver du tålamod, koncentrationsförmåga och framför allt stora kunskaper och en stor erfarenhet. Vill du bara flyga för upplevelsen räcker goda baskunskaper och ett gott omdöme långt för att bli en bra pilot. Vi är många som bara flyger för njutningen, var och en flyger så som hon eller han trivs bäst med.

Uppdaterad 2017-01-03

v 4.5.5
Butik - VäskorButik - VariometrarResorReportage - Röllingen 2003Tandem - Var vi flygerTandemKalenderLänkar - Leverantörer och SkolorGlömt lösenordPriser - ButikResor - DanmarkResor - SpanienButik - BegagnatButik - SelarResor - MexikoLänkarFlygsektorerReportage - Gotland - JungfruklintLogga inButik - Skärmar - AscentLänkar - Klubbar och förbundPriser - Prova-på-lektionerPriser - ServiceButik - TillbehörTandem - UtrustningKurser - StudentKurser - VinschKurser - HangKurser - BergKurser - Pilot 1Kurser - TeorimaterialKurser - TermikReportage - Gotland 2008Reportage - Gotland - BlåhällReportage - Gotland - BläseReportage - Gotland - FlygguideReportage - Gotland - GrogarnshuvudReportage - Gotland - HallshukReportage - Gotland - HuskenReportage - Gotland - HusryggReportage - Gotland - KartvikReportage - Gotland - LusklintReportage - Gotland - RaudklintReportage - Gotland - SaxrivReportage - Gotland - SvarvenSkärmflygOm TP-SportSkärmflygning i Stockholm - Skärmflyg, paramotor, hängflyg, tandem, presentkortButik - Skärmar - UPButik - RadioButik - HängglidareKurser - ParamotorKurser - HängflygButik - Skärmar - SkywalkTandem - Hur vi flygerButikNyheter/notiserButik - PaketParamotorInternt - AnvändarinformationLänkar - VäderKurserTandem - När vi flygerTandem - PresentkortButik - NödskärmarKurser - TandemPriser - KurserButik - Skärmar - ApcoAnnonssidaKurser - Pilot 2Reportage - Gotland - HögklintReportage - Gotland - LergravReportage - Gotland - StavklintHängflygButik - ParamotorerButik - Kläder